• Inom mig finns tre röster:

​

• Första rösten är barnet. Barnet upplever, barnet har erfarenheter och minnen

​

• Andra rösten är hon, mitt vuxna jag, mitt föräldrajag. Hennes värld glittrar. Hon lägger snäckskal på fönsterblecket, öppnar fönstret för att släppa in dagen. Hon har en clementin i fickan, nära till skratt, nära till tårar

​

• Tredje rösten är han som skriker, är han som håller upp ett varnande finger, han som säger att barnet har fel, barnet är för dramatiskt, barnet är för mycket, barnet ska inte klaga, barnet ska vara tacksam, inte säga emot

​

• När det blir för mycket är det bara hans röst jag hör. Då blir livet endast någonting att klara av, en lång lista av göromål. Då spelar det ingen roll att himlen glöder när det skymmer, att räven spejar vid vägrenen och att det finns vaniljyoghurt. Allt blir bara dammigt

​

• Jag står vid fruktskålen, där finns gula och röda äpplen och jag är besviken. Jag gillar gröna äpplen, tänker jag och jag inser att jag vet vilka äpplen jag gillar. Jag har en smak, en preferens.